det ända den här lilla tjejen oroade sig för allra mest och som gjorde ont var skrapsåren hon fick på knäna eller nypen från lillasyrran när hon ville retas av kärlek. Idag gör det ungefär lika ont att falla ner i sängen och aldrig någonsin vilja komma upp, så som skrapsår på knäna kändes. Idag är nypen i armen förändrade till att inte alls vara av kärlek utan istället av ångest så trycks naglarna in i skinnet av henne själv när hon egentligen skriker inombords. Att sova är idag något hon vill göra hela tiden för att komma bort från verklighetsvärlden, som att fly undan från livet i en liten stund men tjejen på bilden ville aldrig sova då dagarna var som en lek som hon aldrig ville ta slut. Tjejen på bilden vet inte om vad som väntar henne men jag vet exakt. Jag vet att hon är en riktig kämpe. Jag vet att hon kan och kommer klara så mycket de närmaste 12 åren. Men ibland önskar hon att skrapsåren på knäna skulle uppkomma hellre än att varje morgon behöva svälja medicinen som ska få henne att må bra. Skrapsår på knäna behöver ju bara lite omplåstring och några blås och sen kan man gå igen.